För ett par år sedan hade jag ett samtal som blev en vändpunkt i mitt liv. Jag blev medveten om att jag har två val: Antingen är jag villig att acceptera ovissheten och sårbarheten i livet och tar emot dessa känslor och bereder plats för dem i mitt inre. Annars stänger jag av känslorna och går in i kamp. Jag befinner mig då i huvudet där jag försöker tänka mig fri från framtida katastrofer, en slags falsk förberedelse. Jag är inte närvarande och livet passerar utan att jag egentligen lever mitt eget liv. 

Jag valde att öppna upp och börja lyssna på budbärarna (känslorna) och det gjorde att jag även bjöd in nyfikenhet, kreativitet och glädje i mitt liv.

Varma hälsningar

Marie